Morgonens nyhet om att en imam vid Medborgarplatsens moské ägnar sig åt vapensmuggling till Syrien i stor omfattning är ingen överraskning. Vi läser om våldsdåd efter våldsdåd med klart religiösa förtecken. Men från moskéerna kommer inga uttalanden. Tystnaden är kompakt. När man kommer in på våld och religion brukar korstågen nämnas, inkvisitionen och albigenserkriget under 1200-talet. Men det var i andra tider, och våldet ingick i samhällsbilden på ett annat sätt, det stod den världsliga makten för. I de summariska rättegångar som filmas från Syrien läser man upp texter ur Koranen för att sedan avrätta människor, till och med barn, på de mest bestialiska sätt. Här är det religionen som är den alltigenom avgörande faktorn, inte strid om mark eller vatten eller egendom, utan striden om den rätta tolkningen av Koranen. Man förstör ju allt av värde, i synnerhet om det tillhör kristna. Att imamer utifrån deltar i den väpnade attacken mot Syriens armé och befolkning är alltså bara en logisk följd av en religion där våld faktisk tillåts och våldet dessutom verkar vara en del av själva trosutövningen. Hur ska man kunna undvika att göra denna observation? Om det handlade om att "skydda civilbefolkningen" varför då dessa fullständigt bestialiska attacker mot obeväpnade människor, kvinnor och barn, som vi har hur många bevis för som helst? Och varför finns inga sådana initiativ från kristet håll att "skydda civilbefolkningen"? Man kunde ju föreställa sig världssamfundets dom om det hade varit en biskop eller präst i en kristen katedral som övergått till vapenhantering och ansett sig med stöd från Bibeln döda kvinnor och barn och krossa deras heliga platser och föremål.
Vi emotser nu ett officiellt fördömande av våldet i namn av Allah - från Medborgarplatsens moské till exempel.
0 comments:
Post a Comment