Radions Filosofiska rummet ägnade 40 minuter åt valet av påve Franciskus vilket är glädjande. Panelen bestod av jesuitpater Ulf Jonsson SJ, dominikansyster Madeleine Fredell OP och Örjan Ekman. Alla fick berätta om sina reaktioner, om förväntningar och farhågor angående det framtida pontifikatet. Men det dröjde ganska länge innan man kom in på något annat än världsliga frågor av mindre betydelse för hur kyrkan ska förkunna sin tro. Pater Jonsson förklarade det motsägelsefulla att en jesuit - som egentligen inte bör vara kvar i orden om han blir biskop - nu är påve. Örjan Ekman antydde att påven kanske kunde gå den civila lagstiftningen till mötes gällande samkönade äktenskap, att han "kan ju lära sig", samtidigt som han förstod att kyrkan måste behålla sin syn på äktenskapets sakrament. Denna hållning ser man allt oftare; man vill att det ska finnas en dubbel bokföring, en inom kyrkan och en annan för civilsamhället, som kyrkan inte ska motsätta sig. Men om något av kyrkan utifrån Uppenbarelsen uppfattas som avskiljande från Gud, hur kan då kyrkan stödja detta i någon form för någon enda människa? Det kom inga sådana följdfrågor, vilket gjorde att tankegångarna kändes halvfärdiga.
Både pater Jonsson och syster Fredell var inne på att påven efter eget tycke och smak skulle kunna förändra ämbetet, ja, att det till och med är önskvärt att påven betraktas mera som en inspiratör och symbol, som kan avgå med pension i lämplig ålder och uppträda helt civilt så att säga. Syster Fredell uttryckte inte så få gånger farhågan att påven kanske skulle vara "konservativ" - han hade ju till exempel tillåtit att den äldre "tridentinska" mässan firades i Buenos Aires vilket för henne var en "tveksamhet" och "bekymmersamt". Att den latinska mässan inte kan förbjudas och att de troende har rätt att ha tillgång till den fastslogs av påve Benedikt. Men detta tycktes inte bekomma syster Fredell, som alltså direkt tog avstånd från ett påvligt Motu proprio. Vi får hoppas hon gjorde det som privatperson. Ty ett Apostoliskt brev från påven själv är såpass vägande att om en biskop inte följer det så ingriper Rom. Det verkade heller inte bekomma dominikansystern att ett sådant uttalande är direkt sårande för alla dem, som varje söndag med glädje firar mässan i denna sedan århundraden utvecklade liturgiska form, som finns jämte den kaldeiska, armeniska, maronitiska, syriska, bysantiska och koptiska bara i vårt lilla stift.
I övrigt var det ju som sagt glädjande att radion avsatte denna tid och med den utmärkte programledaren Peter Sandberg som ställde många bra frågor och mycket sades som säkert var bra att det framkom. Pater Ulf Jonsson framhöll tydligt att man inte kan förvänta sig att kyrkan ska uppträda som en sekulär organisation. Detta var kanske det viktigaste förtydligandet i programmet.
0 comments:
Post a Comment